Ryttarmedelande till klubbmästerskap i hoppning den 15/10 2023

1.      Stallet öppnar för ridskoleelever kl. 8:45. Innan dess är stallet låst. Detta är så att våra hästar får komma ut i hagen mellan 07:00-8:00 och äta sin morgonmat ute och röra lite på sig. 

2.      Tävlingen hålls som en inverkansbedömning. Vilket betyder att man får poäng för hur väl man rider sin häst på banan. Domaren bedömer din sits och inverkan på din häst.

3.      Alla har fått en faktura den 13/10 på sin ritt. Rosetter ingår ej i fakturan. De får man köpa i cafeterian, kostar 50 kr/st.

4.      Upp till 40 cm ska det finnas en ledare som kan rycka in och leda hästen om sitt barn behöver det. Så har man barn som tävlar upp till 40 cm ska man finnas tillgänglig på banan när sitt barn rider.

5.      Prisutdelning sker efter att vi alla har hjälpts åt att plocka bort banan. Prisutdelningen sker på ridbanan nedanför läktaren.  

6.      Tävlingen rids inne.

7.      Ridskolans hästar har en bestämd framridningstid! Detta är så att ingen häst rids mer än vad den behöver för tävlingen. Flera av hästarna rids flera gånger och då kan varje ryttare inte rida fram en timme. Avskrittning sker på väg tillbaka till stallet längs med ridhuset om inte nästa ryttare ska rida direkt. Alternativ vid dåligt väder genom framhoppningen till stallet.

8.      Cirka tider på starttider finns för ridskolehästar. Men betänk att det är cirka tider! Man måste hålla lite koll in på banan.

9.      Alla ska ha en funktionär på plats och vid sitt uppdrag, se sep lista. När sitt barn rider får man gå ifrån och titta/vara behjälplig därför finns det flera funktionärer på samma post.  

10.  Har man samma häst ska alla få borsta innan och efter.

11.  Inga byten av schabrak eller någon annan utrustning på ridskolans hästar. 

12.  Om man vägrar mer än 2 gånger på hinder läggs hindret ned och man kan fortsätta rida sin bana. Alla får rida klart sin bana och ingår i tävlingen ändå.

13.   När sin häst är klar ska siste ryttaren innan prisutdelningen med hjälp av den funktionären i stallet leda ut sin häst i rätt hage och all utrustning ska hängas tillbaka och allt ska vara klart i stallet.

14.   Stallet låses kl 14:00.  

Vad är inverkansbedömning i hoppning. 

Genomförande av inverkansklasser ska främja och utveckla en god, långsiktigt hållbar och framgångsrik ridning hos ryttarna där förståelse för betydelsen av hur bland annat balans, följsamhet och en korrekt sits påverkar hästens hoppning. Bedömningen ska hjälpa ryttarna på vägen till en korrekt inverkansridning som ligger till grunden för en god och långsiktig tävlingsridning. Inverkansklasserna ska visa hur långt ryttarna har kommit i sin utbildning och vad de behöver utveckla för att bli ännu bättre. Protokollet är en spegel av den ritt som domaren för dagen kan ta del av.

Grunden i all inverkansridning är en korrekt sits. Ryttarens sits ska vara balanserad och följsam. Med bra balans, rytm och känsla för hästens rörelse har ryttaren stor möjlighet till god inverkan på hästen. För att utföra en bra, harmonisk ritt krävs mycket träning där ryttare och häst blir ett samspelt ekipage med god kommunikation och tillit.

Bedömningsprotokollet:

Ryttarens sits och position

Blicken är betydelsefull för att ryttaren ska kunna förbereda vägval och planera sin ritt. Ryttaren ska kunna behålla sin position och använda sin blick i god tid. Genom att ha en god kroppskontroll och balans kan ryttaren lättare följa med i hästens rörelser så mycket som behövs både i språnget och mellan hinder. Ryttaren ska sitta mitt över hästen. Huvud, hals och axlar ska bäras fritt och naturligt. Armen hålls med armbågen svagt vinklad framför kroppen och med en mjuk och följsam hand. I själva språnget ska ryttaren följa med fram så mycket att hand och arm har möjlighet att ge den eftergift som behövs för att följa halsens och huvudets rörelse framåt utan att störa hästen. Behovet av eftergift varierar mellan olika hästar. Om rörelsen inte följer hästens behov eller blir för överdriven riskerar hästens hoppning att påverkas negativt. Målet är att ryttaren ska kunna rida med en mjuk kontakt mellan hand och mun under hela ritten och ha hästen så uppmärksam på hjälperna att det inte behövs hårda tygeltag för att den ska lyssna. För att kunna vara mjuk och känslig i handen krävs att ryttaren har en korrekt position på sina händer och utan att vara spänd. Tygelns längd ska vara anpassad för en god kontakt med hästens mun. Trampet i stigbygeln ska vara stadigt och fjädrande i lodrät riktning med stigbygeln på fotbladet och hälen sänkt. Stiglädrets längd ska vara väl anpassat så att skänkeln kan ligga stadigt intill hästen. Ett bra tramp i stigbygeln ger en stadig skänkel och också en bra grundbalans i sitsen. Det korrekta skänkelläget med hälen sänkt i ett stadigt och fjädrande lodrätt tramp ska bibehållas både i själva språnget och mellan hindren. För att få en god kommunikation och inverkan under ritten behöver ryttarens sits anpassas efter hästens behov. Ryttaren ska avlasta hästens rygg i olika grad beroende på vad som passar den individuella hästen och vilken uppgift som väntar.

Vägval, rytm och tempo:

Ryttaren ska rida korrekta vägar för att ge hästen bra förutsättningar att hoppa felfritt. Hästen bör vara harmoniskt följsam i svängarna och på rakt spår. Målet är att rida banan i en rytmisk och balanserad galopp där galoppsprången är så jämna som momentet kräver. När ryttaren har god kännedom om galoppsprångens längd på sin häst kan den också bättre anpassa val av galopp i olika situationer. Att kunna påverka hästen att landa i rätt galopp/byta till rätt galopp visar på bra känsla och ridkunskap. Ryttaren måste kunna rida banan i ett tempo som är anpassat till klassen och bedömningen. Det är också viktigt att känna att tempot är rätt under hela ritten. En reglerbar galopp som ryttaren kan påverka är en förutsättning för en bra prestation. Kommunikation För att få en så optimal avsprångspunkt som möjligt behöver ryttaren kunna påverka hästens galopp och väg till och mellan hinder. En optimal avsprångspunkt underlättar för hästen att hoppa hindret felfritt. Den optimala avsprångspunkten avgörs av hur ryttaren agerar i anridningen. Att kunna anpassa sits och inverkan på hästen i anridningen är en förutsättning för bra hoppning. Inverkan ska vara anpassad till hästens behov. För ryttaren gäller det känna hur den ska agera i landningen för att få hästen redo inför nästa hinder. Det är viktigt att kunna följa med hästen och påverka den på ett sätt så att kommunikationen bibehålls. Målet är att kunna inverka på hästen med små, nästan osynliga hjälper från kroppsspråk, skänkel och hand under en ritt. När kommunikationen mellan häst och ryttare fungerar inne på banan blir som regel också prestationen bra. God inverkan uppstår när rätt hjälper utförs på rätt sätt, vid rätt tidpunkt och i rätt mängd

 Betygsskalan:

Betygsskalan ska anpassas efter klassens nivå och bedömning.

Följande betyg kan delas ut:

10 Utmärkt                         5 Med tvekan godkänd

9 Mycket bra                       4 Ej godkänd

8 Bra                                   3 Ganska dåligt

7 Ganska bra                       2 Dåligt

6 Godkänd                          1 Mycket dåligt

0 Ej utförd

Banskiss

Startlista och Funktionärsposter